Gå ednama rievddi /
När markerna förändras

Biegga sjudá Unna Tjerutja várij ja ednamij badjel Jielleváre guovllon. Muohta le ihkát binnep gå åvddål. Sámen älla dálkádakrievddadusá dåssjå tjállaga ja gåvådahttema: da vuojnnuji ednamijn, bargon ja árggabiejven. – Dav le sjuoron gåk boahtteájgge boahtá vuojnedit. Ednama älla degu åvddål, javllá Bertil Pittja, 83, gut le årrum ällobargge ienebuv gå 60 jage. EU:a dálkádakdievno Copernicusa milta li värálda temperatuvrra vilá badjel dábálasj mierij. Ällobargguj dat sisadná vaj vidjura rievddi, guohtom gárttju ja gålo lassáni gå galggá doarjjot boahttsujt vaj sij galggi bierggit dálvijt. – Barggovuoge äloj le rievddam ålov jagij nalluj. Dajna vaj gähttjalit doarjjot boahttsujt vaj åledit slahpov ja aj biebbmat duodden li ber muhtem oase, javllá Jon Pittja, boatsojbargge tjäron. Min åvddånahttem ij dåssjå guoskaduvá ilmes ja temperatuvras. Ednambállema ja råggåma, bieggamilla ásadusá ja ådå industriddjaåvddånime, da ma giejvijdi nuorta Svierigin, dálkádagájn oarren ja duvdan. – Dat ruoná rievddadus la tjáppa báhko mij la anon vaj bessat mådtsit ja giektet ednamav, javllá Jon Pittja, ja miejnni vaj dat duohta åvddånimfábmo dasi le båhtjet luondov ja tjátjijt dåssjå vidnudagáj vuojttoberustime diehti. Dat lassánam ednamberustibme ja geldulasjvuohta vidnudagájs la tjuojgos ja ielvvis gå åvddånibme ednamhádjemijs juohká ednamijt unnep ja unnep oassen. Vajku dá hásstalusá li åvddån, de gávnnu nuorap buolvva mij sihtá joarkket ja barggat äloj boahtteájge. – Dav hähtto adnet jáhkov boahtteájggáj. Ietján dat ij maná, javllá Emil Viertotak Persson, 20, gut le årrum ällobargon dan rájes gå sån studentav váldij. Gåvvå&Tjála: Malte Kvarnryd Jårggålibme: Per-Eric Kuoljok

Vinden drar över fjället i Unna Tjerusj samebys marker i Gällivare. Snön ligger tunnare än förr. I Sápmi är inte klimatförändringarna bara abstrakta kurvor; de syns i landskapet, i arbetet och i vardagen. – Man är orolig för hur framtiden kommer att se ut. Markerna är inte som de en gång har varit, säger Bertil Pittja, 83, som varit renskötare i mer än 60 år. Enligt EU:s klimattjänst Copernicus ligger de globala temperaturerna fortsatt över det normala. För renskötseln innebär det vintrar som blir mer oförutsägbara, minskad betestillgång och ökade kostnader för de insatser som krävs för att renarna ska klara sig. – Hur vi arbetar idag har förändrats mycket genom åren. Att hjälpa renarna att nå hänglaven och stödutfodra är bara några exempel, säger Jon Pittja, renskötare i samebyn. Men utvecklingen sker inte bara pågrund av väder och temperatur. Gruvor, vindkraftsparker och nya industrisatsningar breder ut sig i norra Sverige, ofta med klimatet som argument. – Den gröna omställningen är ett fint ord man använder för att kunna få bruka marken, säger Jon Pittja, och menar att den egentliga drivkraften bakom exploateringarna är bolagens vinstintresse. Det ökade markintresse från olika aktörer märks tydligt där utvecklingen med fler exploateringar successivt klyver landskapet i mindre och mindre bitar. Trots utmaningarna finns det en yngre generation som vill fortsätta bruka marken och bedriva renskötsel. – Man måste ha framtidstro. Annars går det inte, säger Emil Viertotak Persson, 20, som har arbetat heltid med renskötseln sedan studenten. Bild&Text: Malte Kvarnryd Översättning: Per-Eric Kuoljok